Sapientia

Individ– och verksamhetsutveckling

2017-04-20
av Görgen Jansson
1 kommentar

Den levande gruppen

 

Vi människor påverkas av det som händer runt omkring oss, det kan handla om allt från vad de närmast oss gör och säger till större eller avlägsna händelser. Hur vi påverkas är också olika, om det är positivt eller negativt om det utvecklar oss eller hämmar oss i vad vi gör eller tänker. För de flesta av oss är det inget konstigt utan det är så det fungerar och ska fungera. Ofta påverkas vi mer av de vi träffar ofta och regelbundet och en sådan miljö är arbetet. På många arbetsplatser skapas en eller flera grupper där man som individ ingår. Vårt mående påverkas av hur gruppen fungerar och vad som gäller inom den men vi påverkas också av hur gruppen mår och hur utvecklad den är. En grupp påverkas av de medlemmar som den består av, hur de agerar mot varandra och vilka normer som styr.

Eftersom varje individs hälsa och välmående påverkas av hur väl gruppen fungerar och hur utvecklad den är det därför viktigt att lära sig dels att man kan påverka och utveckla en grupp, dels att man kan ”diagnosticera” hur en grupp mår och att alla i gruppen, inklusive chef och ledare, är viktiga för att utveckla gruppen på ett sunt sätt.

Att utveckla en (arbets)- grupp har inte egensyfte att vissa ska kunna slå sig för bröstet att de är mer kompetenta än andra på något sätt utan det handlar i slutändan om att varje individ ska må bra och trivas vilket är en förutsättning för att minska sjuktal och att öka gruppens och individernas effektivitet. Välmående och effektivitet hör ihop, mår man dåligt minskar effektiviteten i det arbete man utför. Det betyder att båda delarna måste finnas för att man långsiktigt ska kunna bibehålla både kapacitet och personal. Genom att behålla personal över tid stannar kunskap och erfarenhet inom gruppen och behöver inte ersättas utan kan utvecklas i stället.

Har ni kunskap kring hur grupper fungera och hur de påverkar klimatet på arbetsplatsen?

Har ni kunskap kring vad som händer vid möten mellan människor, under ytan och inte bara i det fysiska mötet?

Ta chansen att boka en föreläsning kring vad som händer när människor möts och hur grupper fungerar med mig.

2017-04-12
av Görgen Jansson
Inga kommentarer

Gemenskap och att tillhöra en grupp

 

Att tillhöra någon grupp är viktigt för oss och visar sig i våra liv genom att vi ofta tillhör flera grupper. Det handlar om allt från familjen, vänner eller föreningar av olika slag till vårt arbete. Att tillhöra något ger oss både känsla av trygghet och hjälper oss att forma vår upplevda identitet, är vi till exempel väldigt aktiva i en idrottsförening är det en del av vårt intresse och vår identitet. Samma gäller vår arbetsplats, den plats som de flesta av oss spenderar en majoritet av vår tid på. Förutsättningarna är samma på arbetsplatsen som andra platser i vårt privatliv när det gäller önskan av att vara en del av den gemenskap och tillhörighet som finns där, genom tillhörigheten i den grupp man jobbar med får man ny energi och i många fall en känsla av vem man är och uppskattning. Det är också i samklang med andra som vi får möjligheten att bearbeta intryck och upplevelser i vårt liv. Den här processen bidrar till vår utveckling och formar vår bild av oss själva, fungerar samspelet i gruppen tillfredsställande är den påverkan som sker positiv. Precis som det är viktigt och stärkande för oss att tillhöra en grupp lika förödande är det att vara och känna sig utanför gruppen. För att klara av det försöker man ibland skapa sig en verklighet av olika alternativ, det kan handla om att man inte vill vara med i gruppen eller att man klarar sig utan den. Det är klart att det kan vara sant men som jag beskrev tidigare har de flesta av en vilja att tillhöra något och att då inte få göra det påverkar oss väldigt mycket oavsett orsak. I en grupp handlar det ofta om dålig kommunikation inom gruppen och att majoriteten inte står upp för den som är utanför.
För många av oss är en tillhörighet självklar och vi har kanske svårt att förstå att någon kan känna sig utanför eller varför Den gör det. Det kan vara en förklaring till varför vi kan se och uppfatta att någon inte får vara med utan att vi gör något men det kan också handla om att vi faktiskt väljer att inte göra något. Varför vi väljer att inte göra något kan bero på mycket allt från att vi intalar oss att det är rätt och personen som drabbas ”förtjänar” det på något sätt eller att vi är rädda för de konsekvenser som kan drabba oss om vi agerar. Oavsett vad vi har som skäl att inte ”lägga oss i” och aktivt arbeta för att alla ska få vara med så drabbas någon annan. Konsekvensen av att inget görs när någon upplever utanförskap kan bli allvarlig, i början finns ofta kraft att fortsätta som vanligt hos den drabbade men efter ett tag börjar man må så dåligt att man inte orkar att gå till jobbet utan väljer att stanna hemma, man sjukskriver sig. Får man inte hjälp då finns risken att det bara går utför och att personen mår sämre och sämre.
Ett sätt att undvika att en annan person mår så dåligt att tillsammans arbeta för att alla ska få vara med och ha samma värde. Våga vara den eller de första som bryter tystnaden, börja att prata med varandra om vad som händer. Ta reda på hur man kan arbeta och vilka förändringar som kan göras för att förbättra för alla. Se till att alla är delaktiga i arbetet på något sätt för att förankra de insatser som görs. Det är viktigt att förstå att vinsterna med att kämpa för en bättre psykosocialarbetsmiljö inte bara handlar om individen, vilket i och för sig är viktigast, utan handlar också och hela gruppens välbefinnande och möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt.
Hur är det på din arbetsplats? Finns styrkan och förtroendet mellan gruppmedlemmarna så att man kan prata öppet om de här frågorna utan att förringa eller förlöjliga? Finns det en klar och tydlig handlingsplan att följa? Är du som chef/ledare aktiv och går i bräschen när det gäller de här frågorna?

2017-04-04
av sapientia
Inga kommentarer

Kommunikation

Hur kommunikationen fungerar påverkar hur vi mår och känner oss, det gäller både i privatlivet och på vår arbetsplats. En faktor som är viktig för hur vi mår och uppfattar vad som händer runt omkring oss är att kommunikationen verkligen fungerar och att den ger oss bra information.
Oavsett hur vi gör kommunicerar vi med varandra, ibland blir det bra och ibland mindre bra. Vi människor gör det både medvetet och omedvetet så fort det finns mottagare, det kan ske på många olika sätt. Det man tänker på först är nog talet, att vi pratar med varandra, det talade ordet är ett starkt verktyg att använda vid kommunikation. Lika starkt verktyg är det skrivna ordet och vi använder oss ofta av det med varierande framgång i vår vardag. En variant av ordet som verktyg är att inte använda oss av ord alls, vi är tysta i den situation vi befinner oss. Det kan vara lika effektivt som att använda sig av ordet aktivt i någon form. Kroppsspråk är också kommunikation vilket handlar om vilka signaler vi skickar till mottagaren genom ansiktsuttryck och användandet av vår kropp. Kroppsspråket är mer automatiskt, även om det mycket väl kan användas aktivt, än vad orden är men det påverkar lika mycket. Kommunikation är krångligt då det inte bara handlar om att kommunicera på ett bra sätt och att mottagaren då förstår, emellan de inblandade finns ett filter som stör kommunikationen. Det här filtret finns hos alla och består av många olika saker, vanligt är att tidigare erfarenheter eller historia mellan aktörerna stör tolkningen av meddelandet. Det kan också vara situationen i sig, vart man befinner sig eller i vilken grupp meddelandet sänds.
När vi kommunicerar sänder vi inte bara praktisk information eller fakta vilket ordet ofta används till, vi sänder även information kring känslor och hur vi mår eller uppfattar något som vi upplever. Den typen av kommunikation sker ofta med kroppsspråk. Många av oss vill gärna dölja till exempel att vi mår dåligt eller att vi känner oss illa till mods i en situation. Ibland ”samarbetar” inte det vi säger och vad vi visar med våra kroppar, det uppstår ett dubbelt budskap. När de olika sätten att kommunicera inte ”samarbetar” uppstår en konflikt inom oss, till exempel känner vi en sak men försöker övertyga den andre om att det inte är så. Pågår det länge eller är allvarligt kan det leda till att man inte orkar längre utan mår så dåligt att man måste sjukskriva sig eller ändra något i sitt liv. Det är därför viktigt att vi får utrymme och är så trygga att vi kan kommunicera med varandra. Att inte kunna kommunicera påverkar som sagt måendet och skapar stress hos de allra flesta, en stress som inte är positiv eller som ska gömmas undan för att man är ”svag” om man visar att man mår dåligt. Det är viktigt att komma ihåg att man inte är svag för att man inte kan ”anpassa” sig till situationer med dålig information eller liten möjlighet att påverka sin situation. Det här är en faktor som påverkar vår psykosociala miljö på jobbet och det är viktigt att vi alla mår bra, vilket visar sig bland annat genom att vår fysiska arbetsmiljö är lika viktig som vår psykosociala. Vill du veta mer om det kan man titta på arbetsmiljöverkets hemsida. (https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/)
Att på en arbetsplats arbeta för god kommunikation, både mellan kollegor samt mellan gruppen och chefen, minskar riskerna att någon mår dåligt. På en arbetsplats handlar det om all slags kommunikation oavsett hur det framförs, det är också viktigt att den information som ges är tillräcklig för att mottagaren ska kunna förstå vad det handlar om. God kommunikation minskar stressen hos de som berörs eftersom det ger både ökad förutsägbarhet och trygghet i situationen. Att arbeta för god kommunikation handlar inte bara om att individen ska må bra utan även om att främja ett effektivare arbete. Genom att, speciellt som ledare eller chef, vara aktiv och arbeta för öppen och god kommunikation stärker man även andra saker i gruppen och dess relation till exempel tillit och en vilja att vara delaktig påverkas. God kommunikation är inte enda verktyget som kan eller ska användas i arbetet för en bra miljö att vistas och utvecklas i men det är en bra början.
Hur fungerar kommunikationen på din arbetsplats? Är den öppen och inbjudande? Vågar alla säga vad de tycker och känner?